Bibliophilia

“After she was gang-raped, kicked and beaten

and left to die on the floor of the filthy boathouse at Rocky Point Park.”

Ett sekundsnabbt beslut kan förändra ditt liv för alltid. På väg hem från en fest, tar du den lite längre vägen eller genar du genom parken för att tjäna några minuter? Teena Maguire valde genvägen, vilket nästan kostade henne livet. På många sätt förlorade hon faktiskt livet den natten då hon tog detta beslut.

Vid trettiofem års ålder är hon änka och mor till en tolvårig dotter, Bethie, och i den lilla nordamerikanska staden Niagara Falls ses Teena som en sexig, jordnära kvinna, och även om hon i många ögon ses som lite av en slampa så är hon omtyckt i det lilla samhället. Det är Fourth of July och Teena och Bethie är på fest hos Teenas pojkvän. Vid midnatt är Bethie trött och har sömnat på en soffa, så trots pojkvännens protester bestämmer Teena att det är dags för henne och dottern att gå hem. Hon avböjer erbjudandet att få skjuts hem av pojkvännen, hon menar att hon och Bethie tycker om att gå. Så en aning förfriskad efter en kvälls festande ger hon sig iväg med dottern. De tar genvägen genom Rocky Point Park, ett beslut som resulterar i att Teena blir våldtagen i ett båthus av en grupp unga män medan Bethie, som gömt sig i ett hörn, tvingas lyssna på hur männen misshandlar och våldför sig på hennes mor.

När polisen finner henne är hon medvetslös, men vid livet. Veckor på sjukhus följer, Teena ligger till början i en koma som är följden av de oräkneliga slag till huvudet hon mottog under våldtäkten. För Bethies del är detta veckor av oro, både för hennes mors liv och för hur hennes egna liv kommer se ut när de lämnar sjukhuset. Om detta inte vore nog så vänds den efterföljande rättegången till våldtäktsmännens fördel. Allt verkar becksvart för Teena och Bethie, men det finns ett ljus i deras liv: polisen Dromoor.

Detta är en gripande skildring av konsekvenserna av en våldtäkt. Joyce Carol Oates kan verkligen förmedla de känslor som uppstår efter en våldtäkt och som förlamar en individ och hela hennes familj. Det första mötet jag hade med denna fantastiska författarinna var i boken Det var vi som var Mulvaneys som, precis som , handlar om en familj vars liv förändras helt efter att en av kvinnorna i respektive familjer blir våldtagna. I Rape: A Love Story är dock själva våldtäkten oerhört våldsam och inte nog med de skamkänslor och andra känslor som följer på en våldtäkt så måste Teena också komma över sin fysiska skador. Detta är verkligen en becksvart berättelse och jag tycker inte att Oates lyckas förmedla den kärlek som uppstår från Bethies håll mot polisen Domoor, den kärlek som nog skulle ge berättelsen ett litet ljus. Men ljuset är inte tillräckligt starkt, alla motgångar: våldtäkten, rättegången som får mot förövarnas fördel, omgivningens fördömmande, allt blir för mycket. Som läsare kunde jag inte släppa ifrån mig boken, men den utlovade ljumsglimten dyker inte upp. Detta är dock en av de bästa böckerna jag har läst på mycket länge.

1. J.

   Hej! Har lite frågor ang. denna bok. Har du någon mejl man kan skriva till dig på?

   January 10th, 2010

2. Andrea

   Maila mig på bibliophilia@live.se

   January 10th, 2010

3. Raz

   Heej jag har också några frågor ang. denna bok. skulle vara jätte snällt om du kunde hjälpa till! kram!

   May 30th, 2010

Reply to “Rape: A Love Story”

Name

Mail

Website